Och ikväll fick jag också känna mig nöjd över vårens ryck av ordningssinne, eftersom alla underställ och fleecekläder som behövs till morgondagens skidskola, blev fint undanstoppade på ett och samma ställe när förra skidsäsongen var över.
Eller som jag sa till maken: "Man hade lika gärna kunnat få leta på kallvinden, bakom en snödriva i trädgården, i toastolen och bland barnens leksaker". För ungefär så har saker en tendens att sprida sig i vårt hus.
Idag har jag dessutom lagt in träningstider i jobbkalendern. Jag trodde det skulle funka att planera in träningspass allt eftersom det passar in i jobbschemat, men det visade sig vara nästan omöjligt.
Det är alltid något som kommer i vägen, och så är det förstås det där inbyggda motståndet mot att träna, vilket är sjukt irriterande eftersom det alltid är skönt efteråt. Eller nej, det är inte helt sant. De senaste gångerna har det inte varit ett dugg skönt, det har mest gjort ont. Men det gör i alla fall nytta, tror jag. Hoppas jag.
dag 22 - #blogg100
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar