13 juni 2012

Omen...

Jag är på kurs i hufvudstaden. Praktisk Projektstyrning, en himla bra men otroligt intensiv kurs.
Resan började lite sådääär. Först var taxin felbokad, sedan var incheckningssystemet på flygplatsen trasigt. Efter det var boardingsystemet trasigt, och till slut gick kabinpersonalen genom planet och prickade av vissa personer som de inte verkade ha koll på (bl.a mig).

Vid det laget började det kännas som att det inte var meningen att jag skulle sitta på det där planet, något som snart ändrades när Agda (223 år) visade sig ha platsen bredvid mig och kollegan.

Som de flesta andra 223-åringar har Agda lite trötta ben och beställde därför assistans med rullstol vid ankomsten till Stockholm. Och är man i läget att man behöver hjälp med rullstol när man ska ut ur planet, så är man troligen inte typen som kastar sig upp ur stolen och sliter ut sina prylar ur bagagefacket en millisekund efter att "fasten seatbelt"-skylten har släckts.
Det är mer troligt att man sitter kvar...och sitter kvar... och sitter kvar. Tills planet är tomt, så när som på de två personer som sitter på platserna innanför en själv och inte kan ta sig någonstans.

Vid det laget kändes det mer som att meningen var att jag aldrig skulle göra något annat än att sitta på det där planet, men till slut kom vi av och efter det har allt flutit på som det ska :-) Och nu är det en kursdag kvar, sedan hemfärd.  Yaay :-)


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar