9 april 2015

Hej, jag väger två ton

Jag åkte hiss förra natten. Det var en massa folk som skulle upp en massa våningar i en skitliten hiss. Inne i hissen stod det: "Max 4 personer, 2200 kg"
Jag såg skylten, folk tryckte sig in i hissen och det enda jag kunde tänka var att det skulle bli sjukt pinsamt när de alla insåg att det var jag som var för tung för att hissen skulle kunna åka uppåt...

Men den åkte uppåt i alla fall, och jag pustade ut en sekund. Dessutom gick den så fort att man blev tyngdlös, så jag kunde sväva med fötterna några centimeter över hissgolvet och då var det ju safe för då kunde jag inte tynga ner hissen och orsaka en krasch. Himla praktiskt. 
Och när hissen sedan hade kommit tillräckligt högt upp så åkte den i sidled ett tag, och jag tänkte "wow, jag har bara sett såna här hissar på film". Till slut stannade hissen precis utanför rätt lägenhetsdörr. Och väl inne i en gigantisk lägenhet (typ 15 rum) upptäckte jag att det var massor av hål i mina byxor och så blev det pinsamt igen...

Senare samma natt blev jag kastad från en hög bro, men som tur var så hade jag fallskärm.
Och nu i natt såg jag en uppvisning där en kille red på en grön häst fram och tillbaka genom stadshuset medan han sjöng en konstig visa.

Det börjar kännas logiskt att jag är trött när jag vaknar på morgnarna...


2 kommentarer:

  1. Visst känns det... fint... att tänka vad ens egen hjärna kan göra, när den själv får välja? Haha!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller hur? Man undrar ju hur det egentligen ser ut där inne, och vem det är som styr vad egentligen *S*

      Radera