Jag lider av byxbrist och de senaste gångerna jag känt mig peppad så har det slutat med att jag stått i ett provrum i det där härliga ljuset som gör att man ser blåfetblek ut, och velat skära upp handlederna pga INGET PASSAR och hur kommer det sig att de här byxorna inte passar när jag har exakt samma modell (från samma butik) hemma och använder dem ofta och de är TVÅ storlekar mindre?? Nån EU-anpassning eller?
Hur som helst, jag kände mig modig och lite smygpeppad, men sa ändå till mig själv "Var beredd, det här kan gå precis hur som helst", och så gick jag in.
Jag kollade genom reahyllorna (en reflex), hittade inget. Gick över till XLNT-avdelningen och drabbades genast av pyrande aggression.
ALLT (jag skojar inte) som hängde där var i olika nyanser av blått eller svart. För femton år sedan var alla kläder för tjockisar oformliga tält med en enorm blomma eller fågel på. Och nu har tydligen fettostyrelsen bestämt att vi ska ha på oss bara blå kläder?
Inte för att jag har något emot blått egentligen, men är det så jävla fel att ha lite att välja på? Som i resten av butiken där det fanns typ... FLERA andra färger.
Nåväl, jag köpte i alla fall ett par jeans och ett par svarta byxor. Under viss mental protest, för orka stödja en kedja som är nästan helt inkompetenta när det gäller kläder för tjockisar, men jag orkade verkligen inte åka någon annanstans.
Tur att det finns bättre ställen på nätet, där kläderna har både färg och form...
Sedan kan man ju också fråga sig varför så stor del av topparna på "alla" XL-avdelningar över-jävla-allt har superkorta ärmar. Är det standard att vi tjockisar har snygga vältränade överarmar som vi vill visa upp? Jag har det i alla fall inte!
SvaraRaderaTar tacksam emot tips på butiker på nätet för kvinnor som inte ser ut som Cubus modeller! Börjar deppa ihop här.
SvaraRadera