13 april 2012

Mardrömmar

Mardrömmarna kom förresten tillbaka... jag drömmer nästan aldrig mardrömmar, och nu är det i princip varje natt.
Det har varit olika grejer varje gång.
Första natten handlade det mest om att jag var instängd och hade panik, en annan natt var jag tvungen att passera paralyserade skrikansikten (som hon i garderoben i "The Ring") i en trång korridor.

En natt var Hannibal Lecter med och var jävligt obehaglig. Han var inte akut farlig, men man var tvungen att hålla koll på honom så att han inte skulle få en chans att börja tugga på en, och nu i natt var det en mördare i Stadshuset.
Det var mörkt och vi var inte så många där, men vi var tvungna att smyga omkring för att inte bli mördade.

Jag fattar inte varför mardrömmarna har dykt upp nu och varför de är så envisa, men det börjar bli lite irriterande. Jag avskyr att bli skrämd, klarar inte av att se skräckfilmer och nu är det skräckfilm i huvudet nästan varenda natt.
Hur blir man av med det?

2 kommentarer:

  1. Ja men visst är det hon!!! Tack dig kan man lita på!


    //Magda

    SvaraRadera
  2. Jag har haft perioder av mardrömmar och fifan så hemskt det är. En kombination av sömnbrist och paniken över att vara så rädd gör att jag verkligen inte klarar att ha mardrömmar utan att bli lite knäpp. Ett sätt som funkat för mig är att helt sluta titta på rysare. Ett annat är att tvinga mig hålla mig vaken när jag vaknar ur drömmen genom att t ex börja leka med mobilen eller nåt. Ibland har det hjälpt att få en kram av yrvaken make men oftast slocknar han ju fortare än jag hunnit säga "jag har en mardröm älskl"...

    Hoppas det går över kvickt för dig!

    SvaraRadera