
Tråkigt också när det bara blir allt tydligare att jag/mig/mitt alltid är viktigast, att alla inte är lika mycket värda, att alla inte behandlas lika och att det inte gör så mycket om någon riskerar att fara illa, bara man själv kommer undan på enklast möjliga vis. Men det är väl helt enkelt så att vi alla är hycklare på ett eller annat vis. Prata är en sak, att leva som man lär är något helt annat.
Nåväl, i det stora hela har det trots allt varit en bra vecka. Jag har äntligen fått min nya jobbdator, så nu slipper jag dra med mig min privata dator för att föra anteckningar på jobbmöten.
Och våren kommer och går. Ena dagen är det +10, nästa dag vräker det ner snö, sedan är det +10 igen. Och varje år blir man lika hoppfull och sedan lika besviken, trots att man VET att det är så varenda gång...
Det är lite som det där Einstein sa: "Galenskap är att göra samma sak om och om igen och förvänta sig olika resultat" ;-)
