28 juli 2011

Saker man har glömt...

Vi började prata om sommarjobb igår efter att jag köpt mjukglass av en tjej som var helt kass på att hantera glassmaskinen, och jag insåg vad mycket man glömmer.
Jag jobbade en (eller kanske två, jag minns inte) somrar som mjukglassförsäljare i sommarkiosken på Kupoltorget här i Kiruna, och jag minns att det var kul att försöka göra riktigt snygga glassar. Det var liksom den enda utmaning som fanns i jobbet och det var dessutom inte direkt raketfysik, så jag kunde inte låta bli att fnissa lite åt tjejen som gjorde min glass igår.

Jag minns inte vem som var min chef i sommarkiosken, jag minns inte vad jag tjänade eller hur länge jag jobbade där, men jag minns en irriterande "kund" vi hade som oftast inte köpte någon glass men som kunde stå i timmar vid luckan och prata, och knappt ens flytta på sig när det kom RIKTIGA kunder. Det är märkligt hur många saker som bara försvinner ur minnet medan vissa skitsaker sätter sig fast stenhårt.

Ett annat av mina sommarjobb under högstadietiden var som "solflicka" på ett äldreboende. Solflickornas jobb var att hjälpa hemtjänstpersonalen. Vi fick naturligtvis inte dela ut mediciner eller så, men det var rätt uppenbart att en del i den ordinarie personalen var lite less på sina jobb, för vi sommarjobbare blev satta att torka bajs och lite såna grejer som de ordinarie helst ville slippa.
Som 15-åring, glad att ha ett jobb, var jag inte särskilt kaxig, så jag sa inte emot. Inte ens när jag fick uppdraget att ge stolpiller till en brukare. I efterhand kan jag ju tänka att det var helt galet att be en femtonåring göra något sådant, men det var så det funkade.

Jag minns inte vem som var min chef där heller, och jag har glömt bort det mesta av de många intressanta samtal jag hade med brukare som berättade om sin uppväxt och sitt liv, däremot minns jag att jag vid ett tillfälle (jag hade försovit mig och inte hunnit fixa matlåda) åt den godaste fläsk-med-löksås-och-potatis-lunch jag nånsin ätit, i äldreboendets matsal/restaurang. Jag tänker fortfarande på den lunchen varje gång jag äter fläsk med löksås.

Undrar vad man kommer minnas av den HÄR tiden om tjugo år, vilka stora saker man glömt och vilka skitsaker man minns helt glasklart.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar