Franska PIP har tillverkat
farliga silikonimplantat, och
massor av kvinnor står nu inför faktum att de opererat in
giftiga prylar i brösten. En del har blivit sjuka p.g.a. läckande silikon.
I Sverige går ca 4000 kvinnor omkring med dessa implantat i kroppen. De franska myndigheterna har rekommenderat att kvinnor med PIP-implantat får dem borttagna. I Sverige
ges ingen sådan rekommendation, Läkemedelsverket väljer att säga att de som har sådana implantat och känner sig oroliga eller upplever obehag, bör kontakta sin läkare för vidare diskussion.
Detta har
Natalia Kazmierska gått igång på. Hon tycker att männen bakom megatuttarna; plastikkirurgerna och herrtidningarna, de som tjänat enorma pengar på megabrösten, som ska betala för att lösa situationen. För det är de som har drivit fram trenden med jättebröst som fått kvinnor att operera sig fulla med gift.
Jag blev milt irriterad häromdagen när Språkrådet presenterade sin nyordslista och ordet "tjejsamla" fanns med. Ett ord jag aldrig någonsin hört, men som tydligen betyder
"ägna sig åt samlande, men inte så intensivt utan bara så att man nöjer sig med några stycken av det man samlar på". Är det NÅGON som hört ordet förut, eller direkt känner att "jaaa, det där speglar ju faktiskt precis hur vårt samhälle ser ut idag, gud vilket träffande och bra ord"? Nä, jag trodde väl inte det.
Hur som helst, det Natalia Kazmierska är inne på är ytterligare något jag irriterar mig på. Det är så enkelt att direkt peka finger och kasta skuld på MÄNNEN. Ni minns ju kanske att de är djur, de små liven... och uppenbarligen är det alltså de som bestämmer. Ungefär allt.
Så, var lämnar ett sådant resonemang kvinnorna? Jo, i bakvattnet, som viljelösa våp som inte kan eller vill annat än att göra precis som männen säger att vi ska göra.
Någon som förstår att jag blir en aning skogstokig?
Vi lever alla under rådande normer. De flesta av oss ser ut ungefär som man "ska" se ut, eller vi försöker åtminstone att göra det. För vi gillar att passa in. Det är tryggt och bra, och då vet man liksom vad man har och vad man får.
Så vem skapar våra olika normer? Är det rättvist att säga att vissa normer skapas enbart av män eller enbart av kvinnor? Kanske, jag tror dock inte att våra utseendeideal är på det viset. De skapar vi tillsammans, allihopa. Män OCH kvinnor.
För låt er inte luras, vi är inga viljelösa våp. Vi är skarpa, medvetna och fantastiskt duktiga på att såga ner andra kvinnor som antingen inte passar in i idealet, eller som passar FÖR bra in i det. Dessutom är vi rätt bra på att såga oss själva för att vi inte är helt "rätt" hela tiden. Vi skapar rätt trånga mallar som vi ändå någonstans tror (?) att vi ska kunna passa in i.
"Nämen jag tycker att stora, fasta bröst är det finaste. Det har inget med något skönhetsideal att göra", har jag hört många gånger i diskussioner om bröst och ideal, och det gör mig alltid lika irriterad.
Jag säger inte att det behöver vara fel att vilja leva upp till ett skönhetsideal, men det vore ju trevligt om fler vågade acceptera att de faktiskt ÄR styrda av normer och ideal, hur mycket de än vill känna sig unika och speciella och som att de går sin egen väg trots att de ser ut ungefär som alla andra, köper sina kläder på samma ställen som alla andra och klipper sitt hår i för tillfället moderna frisyrer. Som alla andra.
För ingen kan inbilla mig att vi, om vi t.ex. var korowaier i Nya Guinea och genomsnittskvinnan såg ut som på bilden ovan, skulle känna att det är självklart att det är eftersträvansvärt att se ut så här:
VI har skapat den bilden. Alla vi. Män och kvinnor. Inte bara Bingo Rimér och plastikkirurgerna. För let's face it, plastikkirurgerna skulle inte ha särskilt mycket att göra om vi inte aktivt och medvetet valde att köpa deras tjänster, eller hur?
Och jag vet inte, andra får ju göra som de vill, men jag vägrar i alla fall låta mig bli reducerad till ett viljelöst våp som är i händerna på onda flickfotografer och plastikkirurger som bestämt att jag ska se ut på ett visst sätt. Jag, precis som alla andra, påverkas på gott och ont av rådande normer och ideal. Men jag är också klok nog att inse att det inte är så enkelt som att lasta över hela ansvaret för det på någon annan.
Att tro något annat är naivt och faktiskt rätt korkat. Bitte Assarmo har också skrivit om detta, på Newsmill: "
Läppstiftsfeministerna lika skyldiga som silikonmännen". Läs, det är en vettig artikel.
En annan gång när jag skulle klippa mig satt jag och väntade på min frisör och lyssnade när två av de andra frisörerna i salongen diskuterade blandning av hårfärg. Man kan väl säga som så att jag gick därifrån och kände mig helt trygg i tanken att jag fortsätter färga håret hemma.
