Jomen hej eller nåt!

Igår kväll kom jag plötsligt på att det är något jag glömt. Det är som att nånting saknas. Men vad?? Jag funderade och funderade, plötsligt slog det mig, ordagrant så här i mitt huvud: Bloggen!! Jag har ju en jävla blogg som jag har glömt bort!!

Sånt är livet just nu, på gott och ont. Mest på gott om man frågar mig idag.
Det är hundraåttio blås på jobbet hela dagarna, man hinner knappt komma dit så är det dags att gå hem. Jag gillar när det är så, men mitt jobb som internetväktare blir förstås lite lidande.
I morse möttes jag av "Vill du ha en kram? Och vet du att du är BÄST?" när jag kom till jobbet. En dag kan inte börja mycket trevligare än så, jag är himla glad över att jag har så många härliga kollegor :-)

Men nu är det i alla fall sportlov och om ett par dagar är jag långt borta från snö och is (hoppas jag). Det kommer nog nån bild eller två framöver. Och så ska jag försöka att inte glömma bort bloggen igen. Herregud... det är ju som att glömma bort hunden eller nåt. Ålderstecken förmodligen.

Veckor som bara försvinner

www.eyebombing.com

Den här veckan har svischat förbi i ett töcken av snor, jobb och träning. Igår (torsdag) vaknade jag och trodde det var onsdag. Idag (fredag) blev jag förvånad och lite sur när väckarklockan ringde, eftersom det är lördag. Ur led är tiden...

Men SNART helg i alla fall. En massa ritjobb står på schemat eftersom ett gäng muggar ska produceras. Och så mello såklart. Det känns som att det är sämsta mello på flera år, men självklart tittar man ju :-)

De bor i mitt huvud...

När Bamse dumpade liket

Picture this... Bamse, Lille Skutt och Skalman springer genom trollgrottan, de är jagade av trollen och måste komma undan. Plötsligt ringer Skalmans sovklocka, han lägger sig ner och börjar snarka.
Bamse och Lille Skutt lyfter upp honom och släpar med sig honom genom grottan tills de plötsligt är fast på en klippavsats med vatten långt nedanför. Trollen kommer närmare, spänningen är olidlig...
Men så får Lille Skutt en idé. Skalman kan ju flyta på skalet och bli en båt, så Lille Skutt knuffar ner honom från avsatsen och så hoppar han och Bamse efter.

Samtidigt som detta händer hörs en väsning från biostolen bredvid: "Dumpa liket!!!" och så ett galet fniss.

Jag tror nioåringen börjar bli lite för stor för Bamse. Vad tror ni? ;-)

Alla fjärtars dag

Alla hjärtans dag. Barnen kom hem från skolan på glatt humör och med fina teckningar :-)
Facebookflödet svämmar över av hjärtpresenter och barnteckningar och blombuketter. Jag är inte så mycket för sånt, jag föredrar spontana presenter utan nån särskild anledning alls.
Men idag har jag trots allt önskat mig semlor. Ty PMS kräva sådana doningar. Och semlor fick jag. Det är kärlek. :-P

När jag gick på gymnasiet fanns en Alla hjärtans dag-tradition på skolan, jag vet inte ens riktigt vem det var som ordnade det hela... elevrådet kanske.
Man kunde i alla fall beställa en blomma till någon i skolan och så blev den levererad under dagen. Det kunde knacka på dörren till klassrummet mitt under en lektion och så fick nån en röd nejlika levererad, ackompanjerat av mycket fniss från klassen. Eller delar av klassen i alla fall.

Det var mest tjejer som fick blommor, och det var naturligtvis också alltid samma tjejer som fick dem. Vissa populära tjejer kunde ha en hel bukett vid skoldagens slut.
Jag fick aldrig någon blomma men jag var inte särskilt ledsen över det heller. På den tiden var självkänslan så långt nertryckt i skoskaften att det aldrig kändes som att det ens var nära att jag skulle få någon, så de förväntningarna och förhoppningarna fanns helt enkelt inte där. De var bortsorterade i en kartong nånstans längst bak i hjärnkontoret.

Jag vet inte hur jag skulle känna om nåt liknande skulle existera i jobbvärlden. Skulle jag få någon blomma och skulle jag bry mig om det? Jag kan inte garantera att det skulle vara helt okomplicerat...
Men jag undrar hur många det var som faktiskt mådde dåligt av att den där popularitetshierarkin i skolan blev så extremt tydlig den där dagen varje år. Inte för att den inte var tydlig alla andra dagar också, men alla hjärtans dag var extrem.

Jag är glad att skoltiden är över. Och nu ska jag äta min semla :-)

Piss- och skitdag

Jag rundar av denna episkt dåliga dag med att läsa om kvinnan som bytte bort sina barn mot en häst.

http://www.sundsvallsbladet.se/lajvare-bytte-bort-sina-barn-mot-hast-trodde-det-ingick-i-rollspelet/

(Ja, jag veeet att det inte är sant, men det var ändå nördroligt och jag behövde få skratta lite)

Jag vann!

Lukten försvann ur micron med ättika, så jag ser det som att jag vann med 100-2. Sådeså.

Hur äter du förresten dina tacos?
Hårda skal, tortillas, lägger du alltid på saker i samma ordning och har du gräddfil eller något annat till? Nån knasighet som typ banan eller liknande?

Jag är taco-fascist, det ska vara ordning och reda. Tortilla (ibland tubs), ost, köttfärs, lök, salsa, majs, gräddfil (eller vitlöksyoghurt) och tomat. Nångång kan jag vara lite krejsi och slänga in lite jalapeno-skivor mellan salsa och majs, men oftast inte.
Viktiga frågor i livet...

Nu är det dags för match igen, för tredje helgen i rad. Tjoho!

0-2 i halvtid (Lisbeth - microvågsugnen)

Rond 1: "Jag har ett superbra knep! Klyfta en apelsin, lägg i en skål vatten och låt det koka i micron ett tag. All dålig lukt försvinner och så luktar det efterrätt i huset hela dagen!!!"

Resultat: Folk måste verkligen sluta posta VÄRDELÖSA husmorstips på internet. Eller jo, lite av korvlukten försvann men istället började det lukta brända popcorn igen. Men okej, en del gillar kanske sån efterrätt...
Den här metoden får en överkryssad bajskorv i betyg.
1-0 till micron.

Rond 2: "Pressa citron i ett glas vatten, koka i micron ett tag. All dålig lukt försvinner och det luktar JÄTTEFRÄSCHT!!"

Resultat: Korvlukten kom tillbaka, sida vid sida med  brända-popcorn-lukten. Dessutom började det lukta stekt paprika (!), vilket var lite oväntat. Känslan just nu är att någon med mig skämtar aprillo.
Den här metoden får TVÅ överkryssade bajskorvar i betyg.
2-0 till micron.



Rond 3: "Ställ in en skål med ättika och låt den stå där ett tag. All dålig lukt försvinner!!!"

Resultat: Ej utvärderat än, för det har inte gått "ett tag". Men om lukten försvinner så är det ju förmodligen inte för att ättikan tar bort den utan för att allas näslökar bombas sönder av ättikans egen lukt.
Med tanke på rond ett och två är det väl däremot mer troligt att det även börjar lukta blodpalt eller vitlöksbröd...

Åsså OS

Google tog ställning igår när det var OS-invigningsdag. Bra gjort, tycker jag!
Senare på kvällen lyssnade jag på Vetenskapsradions veckomagasin där man pratade om att Google köpt upp ytterligare ett par företag och att vissa tycker det börjar likna de där science fictionfilmerna där det alltid är ett multinationellt företag som äger typ ALLT och som egentligen styr världen. Det var lite intressant...

Det var ju förresten jättekonstigt att titta på OS-invigningen i TV3, tre timmar utan reklam i en kanal som annars har reklampaus i tio minuter var tionde minut. Och det bästa med hela invigningen var ju när manskören sjöng ryska nationalsången, det finns nästan inget pampigare än den.

Nu är det dags att förhandslyssna och tippa melloresultat inför ikväll :-)

Vad är det med min microvågsugn??

Barnen brände micropop för några veckor sedan. Det stank apa i hela huset hela dagen och efter det har det luktat brända popcorn varje gång man öppnat ugnsluckan. Tills igår, då började micron plötsligt lukta korv, trots att ingen har värmt korv i den. Öhm...

Det är nog dags att ta till nåt gammalt husmorsknep tror jag. Återkommer med resultat! (kanske)

Liniment till lunch

Gårdagens träning var nog den absolut roligaste nånsin. Vi var bara fem pers + tränaren, så vi delade upp oss i tremannalag och spelade match. Det var högt tempo, massiva mängder psykningar mellan lagen och SÅ många skratt :-)

Men jag sträckte mig eller nåt för idag har jag ungefär som ilande tandvärk i vänster ben (främre lårmuskeln och ända upp i höften), så just för tillfället skrattar jag inte jättemycket.
På lunchen får det bli linimentbehandling, då luktar jag sportigt hela eftermiddagen! *S*

Sushitajm!

Parmaskinka-sushi. För att fiskallergi kan ta sig i arslet!

Jättegott!

Det elfte budordet

Du skola icke glömma telefonen i bilen när du går in till jobbet, FÖR DET ÄR SÅ FÖRBANNAT LÅNGT ATT GÅ TILLBAKA OCH HÄMTA DEN SEDAN!

Kulmen på en kaotisk morgon. Men det kan bara bli bättre härifrån! Väl?

Ni vet hur pizzamenyer ALLTID är felstavade?

...Jysk kan absolut konkurrera på den fronten.

Men nu har jag inte tid att skriva mer för jag ska shoppa en snygg byråer och en pedistal.

Förpackningar from hell

Vissa förpackningar går inte att förstå. Som den här... "Öppna här", wtf?? Med spett och slägga eller?

Fokus, FOKUS!!

Det är matchdags om ett par timmar och jag är helt ur fas, sådär så att det nästan är obehagligt.
Jag har sovit dåligt i natt och har en gnagande känsla i hela kroppen, som att jag antingen vill gömma mig under ett täcke och gråta eller gå ut och springa flera mil. Inte de bästa förutsättningarna för att kunna hitta matchfokus. GAH!
Äh, det är bara att bita ihop och hantera, som med det mesta i livet. Ge inte upp, hitta sätt att hantera. Och med bowlingen kan jag ju fortfarande (i alla fall nästan) skylla på att jag är nybörjare och att ingen väntar sig stordåd av mig. Varje match är ett träningstillfälle, varje match är ett träningstillfälle, varje match är ett träningstillfälle...

Men den jobbiga känslan får gärna ge sig. Helst nu.

En av de tyngsta veckorna...

Jag skrev om det tidigare i vintras, hur jobbigt det är att se sitt barn må dåligt. En barnläkare bekräftade så småningom vår misstanke om magkatarr, och han tyckte det var bra att vi hade medicinerat på egen hand.
Allt blir ju vardag till slut, så även magkatarr, och nu är det inte nån särskild grej längre. Vi ger medicin när det behövs och allt flyter på ungefär som vanligt.

Men så händer ju saker ibland som rubbar allt. Dottern satte i halsen.
Det gick bra och det var snabbt avhjälpt, men såklart läskigt. Men det verkade ändå som att hon kom över det, tills jag några dagar senare noterade att hon verkade kämpa med maten.
Och jorå, det var korrekt noterat. Det var obehagligt att svälja. Dels gjorde det ont och dels var det läskigt. det gick helt enkelt inte att äta. En makaron eller två gick ner med enorm ansträngning, och det var som att någon drog bort mattan under mina fötter. Vad gör man när ens barn inte kan äta??

Svar: Man stannar hemma från jobbet tills det har löst sig.

Nu har jag varit hemma med henne i en och en halv vecka och det går framåt varje dag. Från att ha varit totalt sängliggande och knappt fått i sig vätska nåt dygn för en vecka sedan så äter hon nu makaroner och chips och smörgåsrån och kräm och lite av varje. Det är fortfarande inte helt okomplicerat, men det är för tillfället i alla fall ingen akut fara för hälsan och hon är förhoppningsvis tillbaka i skolan nästa vecka.

Och nu är jag såklart lättad och glad, men fy farao vad jag har mått dåligt. Pendlat mellan hopp och förtvivlan, peppat och brutit ihop. Usch. Men så blir det vardag, och så är det ingen stor grej längre.

Jag hoppas det dröjer innan mattan dras bort nästa gång.