Det är matchdags om ett par timmar och jag är helt ur fas, sådär så att det nästan är obehagligt. Jag har sovit dåligt i natt och har en gnagande känsla i hela kroppen, som att jag antingen vill gömma mig under ett täcke och gråta eller gå ut och springa flera mil. Inte de bästa förutsättningarna för att kunna hitta matchfokus. GAH!
Äh, det är bara att bita ihop och hantera, som med det mesta i livet. Ge inte upp, hitta sätt att hantera. Och med bowlingen kan jag ju fortfarande (i alla fall nästan) skylla på att jag är nybörjare och att ingen väntar sig stordåd av mig. Varje match är ett träningstillfälle, varje match är ett träningstillfälle, varje match är ett träningstillfälle...
Men den jobbiga känslan får gärna ge sig. Helst nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar