Pure evil

I GTA V kan man göra ett uppdrag som går ut på att man, hög som ett hus, ska döda en massa galna clowner som väller ut ur skåpbilar och försöker skjuta ihjäl en. Med galen musik och vinglig bild, hela paketet.
Jag är övertygad om att den som kommit på det uppdraget har vuxit upp med Muranoclowner som prydnadssaker i sitt hem.

Ren och färgglad ondska. Den som kom på dessa clowner måste ha varit riktigt, riktigt galen. Och folk ger tydligen bort såna där i present. Varför? Det gör man väl bara om man vill någon illa?

Festivallördag med gubbrock

"Det är lite som Englands svar på Sven Ingvars". Så sa maken om Status Quo som spelade på Kirunafestivalen igår. Det ligger onekligen något i det :-)

Det var stabilt och svängigt, men möjligen lite tråkigt till och från. Och festivalgudarna log mot oss från ovan! För en vecka sedan sa väderprognoserna att det skulle vara kallt och regnigt hela helgen, istället var det runt 14 grader och underbar kvällssol.
Det är något alldeles speciellt med solsken vid 23-tiden.

 Och ännu mer speciellt med solsken när man går hemåt vid ettiden...

Nu väntar festivalkväll nummer tre, sedan är det över för i år.
Ace Wilder spelade för övrigt "Busy doin' nothing" tre gånger i rad i slutet av sin spelning...nackdelen med att slänga sig ut på turné innan man har tillräckligt mycket material att leverera.

Tolerans och acceptans, Kiruna visar vägen!

I går morse var Kiruna IF med i TV4 Nyhetsmorgon. Man ville berätta att föreningen ska HBTQ-certifieras och att A-laget kommer att spela i regnbågsfärgade matchtröjor kommande säsong.

Det var otroligt roligt att se, ett bra statement av föreningen. Jag känner mig stolt och glad, för Kiruna är trots allt en gruvstad, mansdominerad. Det är mycket skoter, bilar, gruvarbete. Macho. Och det är nog inte alltid alldeles enkelt att vara HBTQ-person här.

Men jag tror inte att någon kunde ana vilka svallvågor detta skulle skapa. På bara några timmar var Kiruna IF överallt! Tidningar (NSD, Aftonbladet, DN, Norrbottens-Kuriren, Expressen, mer Aftonbladet, lite i Spanien också), radio, debattsidor, Halebop klippte om en reklamfilm och satte in regnbågströjan (här berättar Resumé om det, och även Dagens Media), folk twittrade och facebookade och hela nätet var plötsligt regnbågsfärgat och allt handlade om Kiruna för en stund.

Det är stort. Mycket större än jag till en början insåg. Det som vid första anblick kändes som "coolt, bra gjort, bra PR" skapar ringar på vattnet, skapar debatt och manar till eftertanke.

Kommentarerna till några av artiklarna ovan är såklart som förväntat, i stil med "varför ska de där HBTQ-människorna synas överallt hela tiden, jag går ju inte runt och prackar på folk att jag är hetero?!", och klassikern "det låter snart som att det är nåt fel på en för att man är heterosexuell och man".
Kränkta vita män i ett nötskal, eller? Och kvinnor för den delen. Man undrar ju vem det är som prackar på vem vad egentligen.

För ett tag sedan frågade jag en bekant om det där med fikabordssnack på jobbet och hon påpekade så klokt att de straighta pratar om sin läggning hela tiden men utan att ens märka det. Man berättar om familjen eller partnern eller saker man ska gjort i helgen, och ingen höjer ens på ett ögonbryn. Men när den lesbiska kollegan nämner sin partner så kan det fortfarande mötas av reaktioner som "måste du jämt dra upp att du är homo?"
Det är ju inte direkt raketfysik att människor tänder på varandra eller blir kära, ändå är det så himla komplicerat för många. Det är trist att det fortfarande, 2014, är så.

Jag hoppas i alla fall att Kiruna IF-effekten sprider sig. Nu ska alla i klubben gå HBTQ-utbildning och spelarna ska föreläsa och synas ute i skolorna i samarbete med kommunen, samt medverka i olika arrangemang för att öka förståelse och acceptans för människors olikheter.

Det är ingen enkel resa de har gett sig ut på och det kommer säkert att finnas motstånd både internt i klubben och utifrån samhället. Men jag är stolt och glad. Kiruna i framkant i en sån här fråga, det är stort :-)

Festivalhelg

Jag listade ut lårcurlmaskinen, och den är ju djävulens påhitt för herregud vilken träningsvärk jag har nu... jag drog iväg till gymmet på ett helvetes humör igår efter ett storkrig med tioåringen och i ren ilska körde jag ett stenhårt pass.
När jag låg och stönade på kvällen för att det värkte ungefär överallt i hela kroppen, sa maken att tre gånger i veckan kanske är en lite för hård satsning för en som är så otränad som jag. Jag orkade inte ens säga emot och hävda att tre pass inte är nån match, istället tog jag en Ipren och  muttrade "mhmm, det kanske är så".
 
Men vi får se hur det känns imorrn, för då är det enligt schemat dags för veckans tredje träningspass :-P

Idag börjar Kirunafestivalen. Jag jublar inte över artistuppställningen i år, men om vädret är okej så är det alltid kul att hänga i ett öltält och träffa folk :-)

Jag flåsade i alla fall snyggt!

Jag har bestämt mig för att försöka träna tre gånger i veckan under semestern, för knähelvetet verkar må bäst av det. Två ggr är minimum, så tre är förmodligen rätt lagom.
I alla fall... det kan ju vara en fördel om man använder maskinerna på gymmet rätt. Nästa gång ska jag göra det. Helt klart!

Gamla tanter pratar om sex

Ni måste se detta, en kortfilm där fyra gamla damer finfikar och pratar om sex. Helt underbart :-)

Elvakaffe

Bilden lånad från http://www.svt.se/kortfilm/elvakaffe

Veckan i bilder

Vi tog en jobbtripp till grannlandet i tisdags för att umgås och prata om arbetssätt, organisation och strategier. Det började sisådär med snöblandat regn vid avfärd från Kiruna. När vi närmade oss Riksgränsen hade snön börjat lägga sig på marken...

Ett par kilometer senare, en bit in i Norge, var det... vitt. Och vitt. Inte ett grönt löv i sikte, bara berg och snö. Men vi höll humöret uppe, för DET ÄR JU JUNI.

Det kändes en aning deprimerande innan det vände någon mil senare.
Golfströmmen är ju fiffig på så vis, så fort man kommer bort från urbergen och börjar närma sig kusten så säger det pang och blir mycket varmare och grönare.

I det här fallet var väl iofs inte ”mycket varmare” så mycket att skryta med, det var inte mer än 8-9 grader varmt i Narvik men i alla fall ingen snö!

Hotellet var jättefint, vi hade bra diskussioner och väldigt trevligt på kvällen.
Prislistan till minibaren var en historia för sig:

Jag försökte föreställa mig vem som betalar 129 spänn för 25 cl vin eller 40 spänn för en liten bit mjölkchoklad, men det var ju såklart helt omöjligt så jag gav upp den tanken och åkte upp med kollegorna till baren på våning 16 istället. Schyrre utsikt! :-)

Något dygn senare hann jag inte mer än sladda in hemma och jobba några timmar innan det var dags att dra iväg till Tornedalen för traditionsenligt midsommarfirande i kylan.
Hela Sverige verkar ju ha haft en rätt kall midsommar, men vi kom i alla fall fram till sol även om det inte var mer än 8-9 grader varmt.

Det visade sig att vi lämnat Kiruna i precis rätt tid, nån timme efter att vi åkt började det snöa och det fortsatte så till och från under hela midsommarhelgen. I svärfars familjehem hade vi visserligen mest mulet, en hel del regn och ingen värme, men det var i alla fall inte snö (vilket verkar ha varit temat för veckan… ”i alla fall ingen snö!”).
Tyvärr hade jag bara fläckvis fungerande internet på telefonen, och med fläckvis menar jag geografiskt som i ”under tredje tallen från gaveln på ladan, men bara om solen skiner” (vilket den gjorde sammanlagt ca 7 minuter under hela helgen).

Midsommarafton kom och gick under ett aldrig sinande regnmoln. Det gick inte att grilla och det blev ingen midsommarstång, men friden jag känner där går inte att beskriva. Vädret spelar egentligen inte så stor roll.

Barnen hade en riktig äventyrshelg i huset. Min farfar bodde i ett liknande hus som säkert hade minst lika många hemligheter, men där jag aldrig fick utforska särskilt mycket. Därför känns det extra mysigt när barnen nu har möjlighet att krypa omkring med ficklampa i sin farfars hus och dess hemliga gångar och där hitta böcker, kartor och vykort från 50-talet.

Augusta Abrahamssons märkbok fick följa med hem. Den gamla kartan blev kvar i en av de hemliga gångarna :-)
På midsommardagen blev vädret såpass okej att vi kunde klä en midsommarstång och även grilla. Lyckan var stor.

Barnen har dessutom skickat flaskpost i älven, fiskat och matat myror. En fin början på sommarlovet alltså.

Min semester har också börjat. Och jag tänker inleda den med att gå på ett jobbmöte på tisdag *facepalm* för sån är jag.