Du måste välja - #1

För resten av livet...

Inte kunna prata vanligt, bara sjunga opera
eller
Prata vanligt, men varannat ord är svordom/könsord

Vilket väljer du? :-)

När stjärnorna föll ner...

Jag tror jag var runt sju år när jag insåg att rymden skrämmer skiten ur mig.
Jag minns att jag tyckte det var galet fascinerande att vara ute och titta upp mot stjärnorna, men när jag gjorde det fick jag svindel och fick dessutom alltid för mig att något läskigt skulle komma och ta mig medan jag stod där och tittade uppåt. Detta gjorde att jag bara kunde titta på stjärnorna om jag stod med ryggen mot en vägg, bara då kände jag mig säker. Men jag fick fortfarande svindel för att rymden kändes så stor :-)

Någon gång under den tiden drömde jag att jag var ute och lekte. Det var mörkt och väldigt stjärnklart, och plötsligt såg jag att stjärnorna bildade bokstäver, ett meddelande. Det stod "Jeanette behöver hjälp!" (Jeanette var min kompis).
Jag visste inte vad som hade hänt, men förstod att det var allvar och blev riktigt rädd.
Plötsligt upptäckte jag att månen var försvunnen, och på något logiskt vis förstod jag vart den tagit vägen. Den hade ramlat ner och låg nu som en stor månformad snöklimp på marken vid mina fötter. Flera stjärnor hade också ramlat ner, och allt blev bara mer och mer allvarligt.
Jag minns inte hur det gick, om Jeanette blev "räddad" och om månen tog sig upp på himlen igen, men den där drömmen gjorde inte direkt min rymdrädsla mindre. Och än i denna dag kan jag ibland tycka att det är rätt obehagligt att stå ute och titta upp mot stjärnorna.

Jag vet inte varför, men jag tror det kan ha att göra med att jag blir så fascinerad av stjärnor, planeter och satelliter att jag stänger av det mesta runtomkring, tappar kontrollen på vad som händer runtomkring och därmed blir mer sårbar. Jag har varit en kontrollmänniska sedan jag var liten, så det verkar som en ganska logisk förklaring.
Samtidigt kan jag ibland också uppskatta att totalt tappa kontrollen och bara låta mig ryckas med, vad det än handlar om. Men det är alltid lite läskigt. Som rymden.

Nu ska jag bara samla mod till att titta på månen genom syrrans teleskop, och låta mig ryckas med ut i rymden igen. Håll tummarna för att inget monster tar mig under tiden :-)

Det var bättre förr...

...när glögg var glögg! Ville bara säga det.

Julklappstips

För machomannen som inte kan/vill släppa skruvdragaren ens på fredag kväll när gästerna anlänt. Det perfekta sättet att förena nytta med nöje, för visst HAR du irriterat dig på den där skruven i köksskåpet som inte sitter riktigt bra? Och vad är det förresten för fel med att alltid vara redo?
Kombinera gärna med verktygsbältet Allan, så behöver du aldrig mer känna dig naken och ensam.

För det kompletta fredagsmyset och den ultimata parmiddagen - Bosch skruvdragare Vino!

Har du legat sömnlös och funderat på vad det kan finnas för något som du absolut inte behöver, men som du ändå inte kan leva utan? Fundera icke längre, svaret är nära!
För de där supermysiga fikastunderna när det helt enkelt är för jobbigt att vrida ugnen till 225 grader och ställa in en plåt finns nu C3 Muffin & Cupcakemaker. Du visste inte att du behöver den (och ska vi vara ärliga så behöver du den faktiskt inte heller) men du kommer inte kunna leva utan den!
Och hey... den stilrena designen gör att Muffin & Cupcakemaker kommer passa perfekt ihop med mixern, våffeljärnet, brödrosten, toastjärnet, popcornmaskinen och fritösen som också står inne i skåpet.

För mycket bättre fika och ytterligare en pryl i skåpet - C3 Muffin & Cupcakemaker!

Såna där gånger när...

...man kommer hem med huliganerna, säger till dem att om de städar sina rum så julpyntar vi tillsammans sedan, och de sätter igång med full fart och städar jättefint(ish) och är supertaggade för att börja pynta och de bara tar typ två korta julmustpauser och sedan fortsätter städa medan man själv sitter och undrar vad fan som hände eftersom det i nomala fall är omöjligt att få dem att städa oavsett om man använder beröm, hot eller mutor, och de till och med bäddar sina sängar bara för att sedan virvla iväg och göra något helt annat och vara TOTALT ointresserade av nåt himla julpynt, och så slutar det med att man själv får fixa gardin och tomtar och skit fast man egentligen inte ens tycker det är så himla kul med sånt utan mest gör det för att DE ville...

Är det då man borde dricka glögg?

Knärapport

Jag var hos sjukgymnasten idag. Hon hade sett röntgenbilderna och de såg tydligen väldigt bra ut! Ingen uttalad artros, möjligen begynnande artros. Just nu går det alltså inte att ställa någon definitiv diagnos på knähelvetet, men det är ju egentligen inte särskilt viktigt heller.
Bästa behandlingen verkar dessutom fortfarande vara styrke- och stabilitetsträning, så det är bara att köra på.

Jag fick också testa några av de övningar jag kommer göra framöver och prova lite olika vikter för att se vad som blir bra att börja med.
Det är låga vikter som gäller till en början, för att få igång muskler och cirkulation utan att det ska göra ont i knät.
Men jag vet hur jag funkar när jag börjar träna... jag går gärna all in och tar i så jag nästan spricker, så det kommer förmodligen kännas lite fjuttigt att träna med så låga vikter som jag ska ha, men det får bli träning för tålamodet också ;-)

Lisbeth får paket - en nästan helt sann saga

Snipp snapp snut - så var sagan slut. Och så levde de lyckliga resten av livet :-)